1. Motorrotation:
Timmätaren är ofta mekaniskt kopplad till motorns vevaxel eller svänghjul. När motorn går roterar vevaxeln och denna rotation överförs till timmätarmekanismen.
2. Upphämtningsenhet:
Timmätarens pickupenhet består av en permanentmagnet och en trådspole (induktor). Permanentmagneten roterar med motorns vevaxel eller svänghjul.
3. Elektromagnetisk induktion:
När permanentmagneten roterar, inducerar den en elektromotorisk kraft (EMF) i den stationära trådspolen på grund av elektromagnetisk induktion. Denna inducerade EMF är proportionell mot rotationshastigheten och styrkan på magnetfältet.
4. Elektronisk krets:
Den elektriska signalen från pickupenheten bearbetas sedan av timmätarens elektroniska kretsar. Dessa kretsar kan innehålla olika komponenter såsom likriktare, kondensatorer och mikroprocessorer, som omvandlar och bearbetar den elektriska signalen.
5. Räknare:
Den bearbetade elektroniska signalen används för att öka en digital räknare eller register i timmätaren. Räknaren ackumulerar och registrerar den totala förflutna tiden under vilken motorn har varit igång.
6. Display:
De ackumulerade körtimmarna visas på timmätarens avläsning, vanligtvis i timmar och tiondelar av timmar. Vissa avancerade timmätare kan erbjuda ytterligare funktioner som en återställningsbar trippmätare, larm eller en digital display som även visar andra parametrar som varv per minut (RPM).
7. Strömförsörjning:
Timmätaren kräver en strömkälla för att fungera. Den kan drivas av traktorns elektriska system (t.ex. batteri) eller ha en fristående strömkälla (t.ex. ett litet internt batteri).
Det är värt att notera att timmätarnas specifika konstruktion, design och interna mekanismer kan variera mellan olika traktormodeller och tillverkare, men de fungerar i allmänhet enligt principerna för elektromagnetisk induktion och elektronisk räkning.
