1. Gruvdrift :Kol utvinns från marken genom ytbrytning eller underjordsbrytning.
2. Bearbetning :Det utvunna kolet krossas sedan, renas och transporteras till ett kraftverk.
3. Förbränning :Kol förbränns i en panna och frigör värmeenergi som förvandlar vatten till ånga.
4. Ångturbin :Högtrycksångan leds till en ångturbin, vilket får bladen att rotera.
5. Generator :Den snurrande turbinaxeln är kopplad till en generator, som omvandlar den mekaniska energin till elektrisk energi.
6. Kylning :Efter att ha passerat turbinen kyls ångan och kondenseras tillbaka till vatten, som sedan återcirkuleras till pannan.
7. Utsläppskontroll :För att minimera miljöpåverkan använder moderna kolkraftverk utsläppskontrollsystem för att minska föroreningar som svaveldioxid och kväveoxider.
Elgenerering från vind:
1. Vindkraftverk :Vindkraftverk omvandlar vindens kinetiska energi till mekanisk energi.
2. Kniv :När vinden blåser slår den mot turbinens blad och får dem att rotera.
3. Generator :De roterande bladen är kopplade till en generator, som omvandlar den mekaniska energin till elektrisk energi.
4. Gridanslutning :Den el som genereras av vindkraftverk matas in i elnätet för distribution till konsumenter.
5. Fluktuerande vindmönster :Vindkraften är intermittent, eftersom den beror på vindens tillgänglighet och styrka. För att säkerställa kontinuerlig elförsörjning kombineras vindkraftsparker ofta med andra källor som sol- eller vattenkraft.
Både kol- och vindkraftsproduktion har för- och nackdelar vad gäller kostnad, miljöpåverkan, tillförlitlighet och skalbarhet. Den optimala energimixen för en region eller ett land beror på olika faktorer, inklusive naturresurser, energipolitik och hållbarhetsmål.
