Efter återtagandeförsäljningen, om försäljningsintäkterna är otillräckliga för att täcka det utestående lånebeloppet, kallas det återstående skuldbeloppet ett underskottssaldo. Långivaren kan vidta rättsliga åtgärder för att få tillbaka detta belopp från dig.
2. Insamlingsåtgärder :
Långivaren eller deras inkassobyrå kan vidta olika åtgärder för att samla in bristsaldot, inklusive:
- Kontakta dig via telefonsamtal, brev och e-post.
- Skicka inkassoaviseringar.
- Rapportera skulden till kreditupplysningsföretag, vilket påverkar din kreditvärdighet negativt.
- Att väcka talan mot dig för att begära betalning.
3. Löneutmätning:
I vissa fall, om långivaren får en domstolsdom mot dig, kan de ha rätt att garnera en viss del av din lön för att täcka skulden.
4. Panträtt i tillgångar :
Beroende på statliga lagar och villkoren i ditt låneavtal kan långivaren eventuellt lägga pant på dina andra tillgångar, såsom fastigheter, för att säkra betalningen för bristen.
5. Skattekonsekvenser :
Den efterskänkta delen av din skuld (skillnaden mellan det utestående lånesaldot och försäljningsintäkterna) kan betraktas som skattepliktig inkomst, eftersom den behandlas som skuldavskrivning i IRS ögon. Beroende på dina ekonomiska omständigheter kan du behöva rapportera detta eftergivna belopp på dina skattedeklarationer och kan vara skyldig skatt på det.
6. Återtagande av annan egendom:
Om du har pantsatt annan personlig egendom, såsom smycken eller elektronik, som säkerhet för billånet, kan långivaren ha rätt att återta dessa föremål för att täcka den utestående skulden.
Det är viktigt att notera att statliga lagar som reglerar inkasso och återtagande av skulder kan variera, så det är viktigt att förstå de specifika reglerna som gäller i din jurisdiktion. Att samråda med en jurist som är specialiserad på konsumenträtt kan vara till hjälp för att förstå dina rättigheter och möjligheter angående skulden efter återtagande.
