Men i allmänhet kan följande faktorer beaktas vid fastställandet av ansvar:
1. Besittning och kontroll :Om icke-ägaren hade laglig besittning av det stulna fordonet vid tiden för stölden och iakttog rimlig försiktighet för att skydda det, kan han inte hållas ansvarig för stölden. Det centrala är om icke-ägaren hade rätt att inneha fordonet och om han vidtog rimliga åtgärder för att skydda det.
2. Oaktsamhet :Om icke-ägaren var försumlig med att säkra eller underhålla det stulna fordonet, kan han hållas ansvarig för eventuella skador eller förluster. Om han till exempel lämnade fordonet olåst eller i ett område känt för sin höga brottslighet, kan hans försumlighet bidra till stölden och leda till potentiellt ansvar.
3. Villkor för handelsavtalet :De specifika villkoren i handelsavtalet mellan de två individerna kan också spela en roll för att fastställa ansvar. Om det i avtalet uttryckligen stod att icke-ägaren tog på sig ansvaret för fordonet när det väl var i hans besittning, kan detta påverka ansvarsfördelningen.
4. Tillämpliga lagar :Lagarna i den jurisdiktion där transaktionen ägde rum och där stölden inträffade kommer i slutändan att styra fastställandet av ansvar. Dessa lagar kan behandla frågor som äganderättsöverföring, riskfördelning och rättigheter och skyldigheter för parter som är involverade i fordonshandel.
I de flesta fall är det tillrådligt för individer som ägnar sig åt bilaffärer att formellt dokumentera transaktionen, överföra äganderätten på lämpligt sätt och se till att fordonen är tillräckligt försäkrade för att mildra eventuella risker och tvister som kan uppstå. Att samråda med jurister som är bekanta med relevanta lagar kan ytterligare hjälpa till att klargöra ansvar och skydda intressena för båda parter som är involverade i sådana transaktioner.