Bensinmotorer, å andra sidan, använder tändstift för att antända bränsle-luftblandningen, och de förlitar sig på syresensorer för att övervaka avgaserna och säkerställa att luft-bränsleförhållandet är korrekt. Syresensorer känner av mängden syre i avgaserna, och denna information används av motorns elektroniska styrenhet (ECU) för att justera bränsleinsprutningen och bibehålla optimal förbränning.
Dieselmotorer kräver inga syresensorer eftersom bränsleinsprutningssystemet styrs annorlunda. De använder olika sensorer, såsom temperatursensorer, trycksensorer och luftflödessensorer, för att övervaka motorns driftförhållanden och justera bränsleinsprutningen därefter.
Dessutom arbetar dieselmotorer med en mager luft-bränsleblandning jämfört med bensinmotorer, vilket innebär att det finns mindre överskott av syre i avgaserna som skulle kräva övervakning med en syresensor. Istället förlitar dieselmotorer sig på andra utsläppskontrollsystem, såsom dieselpartikelfilter (DPF) och selektiv katalytisk reduktion (SCR), för att minska skadliga utsläpp och uppfylla utsläppsstandarder.
