Automatism har ställts i kontrast till teorier som anger en fri, orsakad eller spontan form av mänsklig handling, där medvetna agenter har förmågan att göra val och agera i enlighet med sina avsikter. I denna mening står den i motsats till den klassiska uppfattningen om fri vilja och moraliskt ansvar.
Automatism har varit ett ämne för filosofiska undersökningar sedan de gamla grekernas tid, och har försvarats och kritiserats av filosofer genom hela västerländsk tankehistoria. Dess mest kända förespråkare inkluderar de franska filosoferna Pierre Simon Laplace och Julien Offray de La Mettrie, som båda hävdade att naturlagarna styr allt mänskligt beteende, inklusive frivilliga handlingar.
Inom den samtida filosofin finns det fortfarande många filosofer som försvarar begreppet fri vilja, och debatten mellan automatism och libertarianism (synen att fri vilja existerar) förblir ett aktivt och livligt område inom filosofisk forskning.