Har du någonsin hört talas om Chrysler Turbine Car? Det var stora nyheter redan på 60-talet men blev aldrig en helproduktionsbil. Historien om Chrysler Turbine Car är inte en ovanlig historia för innovativa fordon som var precis före tiden, vilket Chrysler var mycket intresserad av förr i tiden.
Chrysler tillverkade Chrysler Turbine Car under en mycket kort period mellan 1963 och 1964. Märket experimenterade med turbinbilar runt den tiden, och Chrysler Turbine Car var den här tidens kronjuvel. Det beror delvis på fordonets bronsfärg.
Enligt historien från The Henry Ford, dokumenterade Chrysler Corporation ursprungligen informationen i boken från 1964 som heter "History of Chrysler Corporation Gasturbine Vehicles."
På den tiden fanns det ingen plats att tillverka turbinmotorerna. För Chrysler att bygga en fabrik för turbinmotorer var det en uppskattad kostnad på cirka 1 miljard dollar. Maskinerna skulle ha kostat 10 000 dollar per motor att tillverka. Nuförtiden är dessa fordon ovärderliga på grund.
I en artikel från MotorTrend från 2006 stod det att Chrysler Turbine Car hade 130 hk och 425 lb-ft vridmoment. 1964 års modell hade en tvåstegs gasturbinmotor och en treväxlad automatisk motor.
Medan Chrysler hade arbetat med turbinmotorer ett tag, var Chrysler Turbine Car en helt ny design med helt ny teknik. Den erbjöds endast i en bronsfärg som heter Turbine Bronze. Den hade två dörrar, ett tak med hård tak, elbromsar, servostyrning och elfönsterhissar.
Chrysler byggde en bil i veckan tills alla 50 fordon var klara i oktober 1964. Företaget kallade detta initiativ för Chrysler Turbine-programmet. Turbinmotorn hade många fördelar och lät som en jet, därav namnet "jetbil". Den hade färre rörliga delar, och den kunde köras på vilken brandfarlig vätska som helst. Dessutom fann förarna av Turbine-bilen att motorn var smidig och krävde mindre underhåll under programmet.
Motorn var en A-31, fjärde generationens turbinmotor utvecklad av Chrysler. Enligt en artikel från New York Times från den 29 april 1973 står det:
"Istället för att drivas framåt som jetplanet är av reaktionen på dragkraften från dess avgaser, måste gasturbinbilen omvandla motorns dragkraft till vridmoment eller rotationskraft för att driva den vanliga automatiska växellådan. I båda fallen är gasen som driver motorn luft, uppvärmd till 1 850–2 500 grader Fahrenheit för att göra den explosivt expansiv så att den kommer att snurra turbinbladen.”
Gasturbiner:nutid och framtid | New York Times
På den tiden var de olika bränslealternativen ett stort försäljningsargument för köpare. Samma artikel föreslog att turbinbilen kunde köra på fotogen, flygbränsle, diesel, ugnsolja eller till och med sojaolja. Några av bilarna gick till familjer för att testa medan andra åkte på en slags terrängtur. Biltillverkaren lät så småningom Ghia-företaget tillverka Chrysler Turbine Car-bilar i Italien, det var där problemen började.
Tyvärr förstörde Chrysler nästan alla tillverkade versioner av Chrysler Turbine Cars. Regeringen ville ta ut importskatter på bilarna tillverkade av Ghia, vilket skulle ha varit otroligt dyra. Chrysler kunde antingen betala hela importtullarna eller få fordonen krossade. En del av fordonen som finns kvar saknar turbinmotor.
Den gången körde Mexikos president i en Chrysler-turbin som drivs av Tequila. https://t.co/6Wm1zwYUTB pic.twitter.com/wa6A6sYjm3
— Road &Track (@RoadandTrack) 17 april 2017
En av turbinbilarna hamnade i Mexiko. På den tiden ville man testa att jetbilen skulle köras på allt brandfarligt. Adolfo Mateos, Mexikos president vid den tiden, undrade om Chrysler menade allvar med "vilket som helst" brandfarligt flytande bränsle. Han frågade om tequila skulle räknas eftersom det var brandfarligt. Chrysler gjorde några snabba tester för att fastställa att fordonet verkligen kunde köras på tequila. Mateos tog en kort tur i den tequiladrivna bilen för att bevisa sin poäng.
Chrysler skulle ta bort motorerna innan de skickade iväg fordonet. Biltillverkaren tillverkade bara cirka 70 fordon totalt. Chrysler krossade 46 av de återstående alternativen, och nio av bilarna flyter runt på museer. Jay Leno har en i sin bilsamling, och en annan bor i en privat samling någonstans. Annars förblir Chrysler Turbine Car en blip i historien om experimentella fordon.
