* Konflikterande sensorisk indata: Ditt inneröra (vestibulära system) känner av rörelse, men dina ögon (visuella system) kanske inte ser samma rörelse, särskilt i en bil där du står relativt stilla medan fordonet rör sig. Denna diskrepans mellan vad din hjärna tar emot från ditt inre öra och dina ögon skapar förvirring. Andra sinnen, som ditt proprioceptiva system (känsla av kroppsposition), kan också bidra till denna konflikt.
* Hjärnans tolkning: Denna sensoriska konflikt tolkas av hjärnan som en möjlig förgiftning. Som en överlevnadsmekanism utlöser din hjärna symtom som illamående, kräkningar och yrsel för att driva ut det upplevda toxinet (som naturligtvis inte är ett toxin).
Flera faktorer kan förvärra bilsjukan:
* Typ av rörelse: Plötslig acceleration, retardation, inbromsning och svängar är mer benägna att orsaka bilsjuka än mjuk, rak körning. Att läsa eller fokusera på ett litet, närbildsobjekt inuti bilen kan förvärra problemet.
* Individuell mottaglighet: Vissa människor är helt enkelt mer benägna att åksjuka än andra. Denna mottaglighet kan vara genetisk eller inlärd.
* Dålig ventilation: En täppt, dåligt ventilerad bil kan göra symtomen värre.
* Stress och ångest: Att känna sig nervös eller orolig kan öka känsligheten för rörelse.
* Vissa mediciner: Vissa mediciner kan öka risken för åksjuka.
Kort sagt, det är inte själva rörelsen, utan hjärnans motstridiga tolkning av sensorisk information som orsakar symtomen på bilsjuka.
