* Utväxlingsförhållanden: Olika bakre utväxlingar påverkade toppfarten avsevärt. Ett högre numeriskt utväxlingsförhållande (t.ex. 3,55:1) skulle resultera i en lägre toppfart än ett lägre numeriskt utväxling (t.ex. 2,73:1).
* Däckstorlek: Något olika däckstorlekar kan påverka det slutliga drivförhållandet och därmed toppfarten.
* Vikt: Extra vikt från tillval eller eftermarknadsmodifieringar skulle minska topphastigheten något.
* Aerodynamik: Även om det inte var en viktig faktor vid de hastigheter dessa bilar nådde, spelade det fortfarande en liten roll.
* Väg- och vindförhållanden: Dessa är uppenbara verkliga variabler.
* Motorjustering: Variationer i motorinställning och kondition påverkade bilens effekt.
Även om vissa källor kan hävda en specifik toppfart, är det mer korrekt att säga att en Pontiac GTO 428 från 1965 med en relativt låg utväxling baktill kan nå hastigheter i 120-130 mph-intervallet under idealiska förhållanden. Men att nå dessa hastigheter skulle ha varit riskabelt och sannolikt inneburit att överskrida bilens designade driftsgränser.
